Hur många människor i Sverige använder narkotika och hur ser deras livssituation ut? Dessa två frågor har legat till grund för sju olika studier vars resultat redovisas i rapporten Narkotikabruket i Sverige.

Resultaten från flera av studierna kan forma ett nytt underlag för att underlätta framtida inriktningar och policybeslut. Rapporten visar bland annat oroväckande narkotikavanor hos yngre personer och tydliga könsskillnader i narkotikavanorna i vissa grupper, ofta förknippad med olika levnadsvillkor för män och kvinnor. En uppdelning via preparat i de flesta av undersökningarna har gett mycket värdefull information om olika substansers genomslag i samhället, och bland vilka grupper.

Andelar som använt narkotika

Av befolkningsstudien framgår att omkring 23 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i befolkningen hade använt illegal narkotika någon gång i sitt liv. Detta betyder att cirka 600 000 män och 300 000 kvinnor i åldrarna 15–64 år har använt illegal narkotika någon gång. Därtill hade 4 procent av männen och 8 procent av kvinnorna någon gång använt narkotikaklassade eller beroendeskapande läkemedel utan läkarordination, eller i större omfattning än ordinerat. Detta motsvarar 116 000 män och 200 000 kvinnor. Dessa siffror måste betraktas som minimisiffror. I rapporten diskuteras värdet av att efterfråga om människor någon gång i livet använt narkotika. Bland annat förefaller det som om människor med stigande ålder glömmer eller förnekar tidigare bruk.

Regelbundet narkotikabruk

2 procent av männen och 0,9 procent av kvinnorna uppgav att de hade använt någon typ av narkotika de senaste 30 dagarna, vilket motsvarar ungefär 53 000 män och 24 000 kvinnor, sammanlagt 77 000 personer. Om man till dessa lägger de 50 000 personer som de senaste 30 dagarna använt receptbelagda läkemedel utan läkares ordination blir totalsiffran 127 000 personer. Av befolkningsstudien framgår att högst andel regelbundet narkotikabruk återfinns bland unga män, mellan 15 och 24 års ålder, medan det bland kvinnorna är ålderskategorin 25–34 år som har det högsta regelbundna bruket. Därefter minskar regelbundet narkotikabruk med stigande ålder för båda könen. Resultaten från studentundersökningen talar inte för att studenter använder narkotika mer än andra i samma åldersgrupper i befolkningen. För läkemedel ses motsatta mönster mot illegal narkotika vad avser kön och ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män har använt narkotikaklassade eller beroendeskapande läkemedel utan läkares ordination, eller där denna överskridits.

Problematiskt bruk

Baserat på registerdata från patientregistret och kriminalvården har antalet problematiska narkotikaanvändare beräknats till 29 500 personer. Detta motsvarar 38 procent av de 77 000 personer som i befolkningsenkäten bekräftar regelbundet bruk av illegal narkotika, eller 23 procent av de 127 000 personer som regelbundet använder någon form av narkotika eller receptbelagda läkemedel utan läkares ordination. Det finns således en stor grupp personer vars regelbundna narkotikabruk inte leder till att de hamnar i sjukvården eller kriminalvården.

Festivaldeltagare

Deltagarna på de två studerade festivalerna beskrev betydligt högre narkotikaanvändning än jämnåriga i befolkningen. 61 procent av männen och 50 procent av kvinnorna hade använt narkotika någon gång. 26 procent bland männen och 16 procent bland kvinnorna beskrev regelbundet bruk. Sannolikt beror dessa höga siffror delvis på att en annan enkätmetodik användes på festivalerna. Denna ledde bl.a. till betydligt högre svarsfrekvens. Resultaten motiverar en kvalificerad undersökning av olika undersökningsmetoder.

Restaurangpersonal

I studien riktad till restaurangpersonal, där de flesta var mellan 18 och 34 år gamla, uppgav 31 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att de någon gång i livet använt narkotika. 3,7 procent av männen och 1,1 procent av kvinnorna beskrev regelbundet bruk under den senaste månaden, vilket är ungefär samma nivåer som i den allmänna befolkningen i dessa åldersgrupper.

Dolda narkotikaanvändare

Försöket i en av delstudierna att få kontakt med dolda narkotikaanvändare misslyckades. Resultaten från denna delstudie, i kombination med befolkningsstudien, talar för att det bland narkotikaanvändare finns två huvudgrupper. I den ena kan narkotikabruket ses som en del av ett långt gånget utanförskap, där narkotikabruket lett till mycket omfattande komplikationer. I den andra har narkotikabruket mer karaktär av riskbruk för personer med i övrigt relativt välordnade sociala förhållanden.

Psykosocialt utsatta grupper

Narkotikabruk var vanligare i psykosocialt utsatta grupper. Sambanden går ofta, men inte alltid, i förväntad riktning, med ökande narkotikabruk vid ökande psykosocial problematik. Sammantaget framstår det narkotikabruk som framkommer i denna undersökning som diffust utspridd i befolkningen. Andelarna som använder narkotika är högre bland utsatta personer, men de flesta brukarna tillhör inte utsatta grupper.

Kvinnor mer utsatta

Resultaten talar för olika livsvillkor för manliga respektive kvinnliga narkotikabrukare. Kvinnor med frekvent narkotikabruk framstår som betydligt mer utsatta än män, med mindre socialt stöd och större psykisk sjuklighet. Resultaten väcker också frågor om narkotikautvecklingen bland de yngsta kvinnorna, som i vissa fall använder mer narkotika än jämnåriga män. Bilden är dock inte entydig och ytterligare studier krävs för att klargöra läget.

Bruk av flera droger