En ny studie från Karolinska Institutet visar att bipolär eller manodepressiv sjukdom inte ökar risken att begå våldsbrott. Överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom förklaras istället nästan helt av samtidigt missbruk.

I samhällsdebatten kring våldsbrottslighet framförs ofta att gärningspersonens eventuella psykiska sjukdom orsakat våldet. Tidigare forskning har också funnit att personer med bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom, har ökad risk för våldsamt beteende. Det har dock varit oklart om våldsbenägenheten verkligen varit orsakad av den bipolära sjukdomen eller berott på så kallade förväxlingsfaktorer.

Den nya studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry och är den hittills största inom området.

Våldsbrottsligheten bland drygt 3 700 personer som vårdats på sjukhus i Sverige med bipolär sjukdom någon gång under perioden 1973 - 2004 och 37 000 personer ur den allmänna befolkningen jämfördes.

Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott. Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder, kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk position och typ av bipolär sjukdom.

I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning, säger professor Niklas Långström, chef för Centrum för Våldsprevention och en av forskarna bakom studien.

Resultaten pekar också på att arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.

Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till ett sunt ifrågasättande av förenklade förklaringar till hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser av våldsbrottslighetens orsaker riskerar leda till kostsamma, overksamma eller kontraproduktiva insatser.

Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, säger han.

Betalar man för glädjebetyg kommer man att få glädjebetyg. Det leder till betygsinflation. Det kan också ge incitament att inte ta emot elever som är lågpresterande, för då riskerar man att sänka sin lön, säger utbildningsminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet.

Det borde vara en självklarhet att bonussystem av det här slaget ska vara totalförbjudna i skolan.

Långt ifrån alla polisdistrikt använder sig fullt ut av möjligheten att ta salivprov från misstänkta gärningsmän för att se om deras DNA stämmer in med DNA från ouppklarade brott. I år beräknas flera tusen färre topsningar komma in till SKL jämfört med i fjol, rapporterar Ekot.

I ActNow:s magasin Nr 1 2009, Om cannabis, kan du på sidorna 16-21 läsa mer om SKL:s arbete i artikeln SKL bakom kulisserna.

Nu börjar gängkriget igen, fruktar polisen i Skåne. K-falangens ledare överlevde ett andra attentat mot sitt liv – men är själv anhållen. En M-man ertappades beväpnad, bara timmar tidigare, skriver Sydsvenskan.

Kamphundar som inte bär munkorg ska avlivas, säger Dansk Folkepartis (DF) rättspolitiske talesman Peter Skaarup, rapporterar Berlingske Tidende.

Läs också:

Pitbull, amstaff och amerikansk bulldog förbjuds i Danmark

Det offentliga ska inte lägga skattebetalarnas pengar på icke-fungerande metoder och inte heller ha specialregler där de slipper de strikta krav på bevisad effekt som ställs på annan vård. Sjukvården ska inte remittera patienter till alternativmedicinska utövare och landstingen ska inte ha avtal med dem. Vi talar inte här om ett allmänt förbud mot alternativa behandlingar, utan bara att det offentliga stödet ska upphöra, skriver representanter för Föreningen Vetenskap och Folkbildning på DN Debatt idag.

Värt att ha i åtanke vid diskussioner om så kallad ”medicinsk” marijuana.

Polisen har JO-anmälts efter att ett antal romer avvisats från Sverige. Bakom anmälan står en privatperson som hänvisar till EU:s regler om fri rörlighet, rapporterar Aftonbladet.

Läs också:

Hätskt inför EU-möte om romerna

Polisen i Stockholm meddelar att arbetet mot narkotika är en del i fotbollskommenderingen. Flera gripanden av drogpåverkade risksupportrar och även ungdomar, då främst unga killar, har skett i samband med matcher.

För ett år sedan drog den första narkotikainsatsen i samband med fotbollskommenderingar igång. Arbetet riktades mot ungdomar upp till 20-årsåldern och risksupportrar som använder narkotika i samband med fotbollsmatcher.

Sedan beslutet togs av den regionala operativa ledningsgruppen förra året, att narkotikaarbetet ska ingå i fotbollskommenderingar, har fyra narkotikainsatser hållits. Länskriminalpolisens ungdomssektion fick uppdraget att tillsammans med Stefan Edin, biträdande operativ chef på NOVA, samordna och planera insatserna. Som en del i fotbollskommenderingarna och tillsammans med bland annat NOVA och RAVE-gruppen och ungdoms- och narkotikasektioner från olika distrikt och MUMIN, formades arbetet.

Sofie Holmqvist har varit med från starten. Hon var tidigare länets ungdomskoordinator och arbetar idag som förundersökningsledare på länskriminalpolisens narkotikasektion. Sofie menar att det finns större möjlighet att påverka ungdomar som inte än gått in i en kriminell livsstil, jämfört med risksupportrarna som är mer etablerade i sin kriminalitet.

Det är viktigt med det brottsförebyggande arbetet avseende ungdomarna men också att vi fortsätter erbjuda och länka till vård även då vi möter risksupportrarna, säger Sofie. Det kan vara lite svårare att nå fram till dem jämfört med ungdomarna i övrigt. Men vi skickar ut en viktig signal till risksupportrarna att det är inte okey att använda narkotika.

Konkreta resultat

Fotbollskommenderingarna ger polisen ett bra tillfälle att upptäcka ungdomar som befinner sig i riskzonen till kriminalitet. Genom att prata med ungdomarna och vara direkta i frågorna, får polisen indikation på om ungdomen är drogpåverkad eller inte.

Vi pratar direkt med risksupportrarna och ungdomarna på plats och får då information som kan vara viktig för den operativa ledningen av kommenderingen i stort. Genom det får insatschef och kommenderingsledning en lägesbild från ett bredare perspektiv, säger Sofia.

Första insatsen hölls hösten 2009 och gav 37 ärenden. 17 av dessa överfördes till MUMIN. Insats nummer två som var i maj 2010, gav 30 ärenden och där 9 överfördes till MUMIN. De två senaste insatserna har man haft ett 10-tal ärenden. Då har fokus inte varit på ungdomar, utan på att rapportera risksupportrar och personer som kriminalunderrättelsetjänsten tagit fram.

Sista insatsen som vi har i oktober ska fokusera på ungdomar. Men för att testa vår organisation och se om vi verkligen har kompetens att arbeta med ett brett fokus, har vi för avsikt att föreslå för ledningen att även vinkla in ett risksupporterfokus, säger Sofie.

Förhindra nyrekrytering till kriminella nätverk

Att identifiera ungdomar som ligger i riskzonen att dras in i kriminalitet, är en del i det brottsförebyggande arbetet och likaså även uppföljningen av dessa. Kunskap om helheten, alltså brottslighet även utom matchtid, är viktigt.

Man får inte glömma att fortsätta arbetet med ungdomarna och risksupportrarna även i vardagen - inte bara då det är fotbollsmatcher, understryker Sofie. Det är då samarbetet med de olika polismästardistrikten och socialtjänsten kommer till användning.

Snart finns en ungdomskoordinator på länskriminalunderrättelsetjänsten på plats. Koordinatorn kommer sammanställa och sprida informationen från de länsgemensamma ungdomsinsatserna ut till distrikten via deras egna koordinatorer. Att få information om ungdomarna till sig då man arbetar med dem i vardagen, är en förutsättning att lyckas i det fortsatta arbetet.

Jag kan inte säga att vårt arbetet gör att det knarkas mindre. Men vi gör dem helt klart mer oroliga och det påverkar nog användandet en del, säger Sofie. Vi får återkopplat till oss om att ungdomarna och risksupportrarna är väl medvetna om att vi finns och arbetar aktivt mot narkotikaanvändandet i dessa grupperingar. Det skapar ett orosmoment för dem och framförallt hoppas vi att ryktet sprids att polisen jobbar narkotikamässigt.

Text: Åsa Emanuelsson

George Soros och hans Open Society Institute har förlorat i ett mål där man försökte stoppa användning av domännamnet opensociety.org .

Målet har avgjorts i The National Arbitration Froum. Du kan läsa hela avgörandet här.

Kanadensaren och legaliseringsivraren Marc Emery som utlämnades från Kanada till USA den 20 maj i år för att ställas inför rätta för narkotikabrott får sin dom i en federal domstol I Seattle nu på fredag (10 september).

En bättre arbetsmiljö - tillsammans med länsstyrelsen för Skåne län så bjuder Statens folkhälsoinstitut in till en seminariedag om hur alkohol och tobak kan förebyggas på arbetsplatser.

Syftet med seminariet är att presentera motiv, erfarenheter och möjliga metoder för att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol samt stödja anställda som vill sluta röka eller snusa.

Seminariet riktar sig till dig som chef, politiker, skyddsombud eller som arbetar med personalfrågor eller inom företagshälsovård i Skåne.

En förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion, så kallat riskbruk, kan öka ohälsa, sjukfrånvaro och olycksrisk på en arbetsplats. Det leder i sin tur till ökade kostnader för både arbetsgivare, den enskilde och samhället.

Som arbetsgivare har man stora möjligheter att stödja anställda som vill sluta med sitt tobaksbruk. Merparten av de som röker och nästan hälften av de som snusar vill sluta.

Ur programmet:
Varför arbeta med riskbruk på arbetsplatsen? – forskning och motiv
Hur kan riskbruk av alkohol integreras i arbetsmiljöarbetet?
Presentation av en modell för alkoholpreventivt arbete
Erfarenheter från andra arbetsplatser
Varför ska arbetsgivaren ta ansvar? – argument för rökfri arbetsplats
Att sluta röka/snusa – var finns hjälpen?

Inbjudan och program

Tid

6 oktober, 2010

Plats

Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö

Debattartikel

Svenska Dagbladet 6 september 2010

Göran Hägglund, Socialminister

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister

Resistens lika allvarligt som klimathotet

Hotet från multiresistenta bakterier blir allt mer alarmerande. Om inte världen agerar riskerar vanliga infektionssjukdomar som lunginflammation och blodförgiftning att återigen bli dödliga farsoter samtidigt som risken för allvarliga infektioner i samband med kirurgiska ingrepp ökar dramatiskt.

Inget land kan ensamt bekämpa problemet. Sverige har tagit på sig ledartröjan i den internationella kampen mot antibiotikaresistens och måste fortsätta driva utvecklingen framåt. Med den ingången möter vi i dag forskare, politiker och representanter för läkemedelsindustri och hälsoorganisationer för ett globalt strategimöte i Uppsala.

Få upptäckter har haft så stor betydelse för sjukvårdens utveckling som antibiotika. För de allra flesta är det svårt att tänka sig en värld där ett infekterat sår, lunginflammation eller andra "vanliga infektioner" åter skulle innebära en alvarlig risk. Tillgången till effektiva antibiotika är också helt central för att minska risken för infektioner vid kirurgiska ingrepp och har varit en förutsättning för mycket av den utveckling som skett inom cancerbehandling och vård av för tidigt födda barn. Antibiotika är kort sagt ett av de viktigaste fundamenten i modern sjukvård.

Problemet med antibiotikaresistens har många likheter med klimatkrisen. Det är ett globalt problem som drabbar såväl den rika världen som människor i låg- och medelinkomstländer. Fattiga länder drabbas först och hårdast. Användning av antibiotika leder till resistensutveckling som en följd av mikroorganismers förmåga att anpassa sig till en föränderlig miljö. I den meningen kan antibiotika, precis som fossila bränslen, sägas vara en ändlig resurs.

Under de senaste decennierna har vi, genom grav överanvändning, missbrukat denna resurs så till den grad att den nu riskerar att gå förlorad. Och precis som klimathotet måste hotet från de multiresistenta bakterierna mötas både nationellt och på den globala arenan.

Resistensen mot befintliga antibiotika ökar över hela världen. Utvecklingen är accelererande. Varje år dör 3 miljoner barn i fattiga länder till följd av akuta luftvägsinfektioner och av dessa kan i dag endast hälften behandlas med penicillin. Inom EU uppskattades kostnaderna för resistenta infektioner år 2009 till 1,5 miljarder euro och i USA till 20 miljarder dollar. Både i Europa och i USA ökar dödligheten och antalet sjuka i resistenta infektioner.

I Sverige är situationen vad gäller antibiotikaresistens ännu förhållandevis gynnsam men trenden är även här mycket oroande. Det faktum att vi varit relativt förskonade kan på många sätt tillskrivas ett väl fungerande system som innefattar en reglerad försäljning av läkemedel, god sjukhushygien, strikta riktlinjer för antibiotikaanvändning, riktad information till sjukvårdspersonal och allmänhet samt kontinuerlig övervakning av resistensdata.

Tyvärr talar allt för att även svensk sjukvård kommer att drabbas av ett ökande antal utbrott.

Ökningen av resistenta bakterier är ingen ny företeelse. Problemet har tidigare, till viss del, kunnat tacklas tack vare utveckling av nya effektiva antibiotika. Mellan 1940 och 1970 var forskningen på området intensiv och många nya preparat nådde marknaden. Därigenom har sjukvården med framgång kunnat behandla även infektioner orsakade av bakterier som utvecklat resistens mot tidigare använda preparat.

Under de senaste 30 åren har bara två nya antibiotikapreparat kommit fram. Och när vi blickar framåt är bilden minst lika dyster. Mycket få, om ens några, nya antibiotika väntas komma fram de närmaste åren.

Bristen på nya effektiva preparat har flera förklaringar. Att utveckla en ny generation antibiotika är förenat med betydande vetenskapliga utmaningar. En annan viktig förklaring är det i dag saknas ekonomiska incitament för sådan forskning. En helt ny klass av antibiotika skulle - om den togs fram - inte marknadsföras brett utan användas restriktivt endast där ett verkligt behov förelåg. Detta för att maximera livslängden och hindra snabb resistensutveckling.

För att stimulera läkemedelsindustrin att ta fram nya effektiva preparat krävs nya modeller där kostnader och ekonomiska risker bärs gemensamt. Exakt hur en sådan modell ska se ut vet ingen idag.

Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 drev regeringen frågan om behovet av nya antibiotika starkt. Genom anordnandet av konferensen "Innovative Incentives for Effective Antibacterials" som hölls i Stockholm den 17 september lades grunden för ett intensifierat arbete på EU-nivå. Vid toppmötet mellan EU och USA i november 2009 bildades, på svenskt initiativ, en transatlantisk arbetsgrupp med ett 18-månadersmandat att utarbeta förslag till strategier för antibiotikaresistens inom EU och USA.

Men nya teknologier räcker ingalunda. Vid Världshälsoförsamlingen i Genève i maj i år uttryckte vi därför i starka ordalag vikten av att WHO visar ledarskap och att medlemsländerna gör sitt yttersta för att hålla tillbaka resistensen. Vi har också uppmanat WHO att återrapportera sitt arbete till nästa års Världshälsoförsamling.

Vi har under den mandatperiod som nu lider mot sitt slut höjt den svenska ambitionsnivån ytterligare och Sverige ses i dag som ledande i det långsiktiga arbetet mot antibiotikaresistens. Som ett led i detta organiserar Socialdepartementet i samarbete med Uppsala Universitet/ReAct nu en uppföljningskonferens där syftet är att ta diskussionerna ytterligare ett steg på vägen mot nya modeller för utveckling av läkemedel och andra hälsoteknologier.

Antibiotikaresistens är en ödesfråga och sannolikt det största enskilda hotet mot liv och hälsa som vår värld står inför i dag. Vår ambition är klar: Sverige ska behålla ledartröjan och vara en aktiv del av lösningen.

GÖRAN HÄGGLUND

socialminister

MARIA LARSSON

äldre- och folkhälsominister

Konferensen Drogfokus 2010 arrangeras på Conventum i Örebro 27–28 oktober. Det är en ny mötesplats för de som arbetar för en minskning av alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, ett narkotikafritt samhälle, en idrottsrörelse och ett samhälle fritt från dopning samt ett minskat tobaksbruk. Delar av konferensen är också öppna för allmänheten.